Skyllermarks Långfärdsskridskor

Välkommen till långfärdsskridskoåkarnas paradis

I mellersta Sverige är sporten långfärdsskridsko väldigt stor. Här är förhållandena optimala. Svenska långfärdsskridskoåkare kan oftast glädja sig åt en lång och snöfri vinter.
Dessutom finns här tillgång till ett oändligt antal fina naturisar bara inom några mils resa från hemorten i t ex Stockholm. Här finns allt från små sjöar där isen lägger sig tidigt på säsongen, till stora sjöar som fryser senare på säsongen.

Om väderförhållandena är gynnsamma lägger sig även havsisen i skärgården. Skridskosäsongen sträcker sig därför ofta från november till april.

Så den största och viktigaste frågan för alla svenska åkare är: Var är isen är bäst just för dagen? För alla vill helst åka på perfekt glansis och med vinden i ryggen. Svaret på frågan hittar åkarna hos en rad föreningar som förmedlar isinformation per telefon och Internet. Föreningarna, t ex Stockholms Skridskoseglarklubb, Friskis & Svettis och Friluftsfrämjandet, ordnar också gruppturer.

Guidade turer

Att åka i grupp innebär en rad fördelar. Turen är planerad så att den bästa isen och vinden för dagen tas tillvara. Den som vill åka med ringer en telefonsvarare och får veta vilka turer som är aktuella och var samling sker. Det kan innebära att man t ex ska infinna sig på en tågstation där tåg avgår 08.35 eller vid en busshållplats där abonnerade bussar avgår 09.00. Det gäller att hitta till samlingsplatsen sedan är det bara att hänga med resten av dagen. Väl ute på isen delar åkarna in sig efter åkstyrka. Det gäller att känna efter om den egna dagsformen räcker för att klara en snabb grupp upp till sju mil samma dag, eller om det är bättre att åka tre till fem mil i en långsammare grupp. Om isen är lite knagglig eller har inslag av vrakis gäller det att kunna hålla balansen. God hjälp för både balans och ork ger ett par skidstavar eller ispikar. Njutningen blir störst om åkstyrkan räcker tills mörkret sänker sig över isen. För det är oftast först då som turerna avslutas.

Tryggt att åka i grupp

När man väl valt grupp och börjat åka kan man känna sig trygg. Längst fram åker en ledare med utbildning och erfarenhet. Alla som åker i gruppen har ryggsäck med midjerem, många har också grenrem. I ryggsäcken har alla ett helt ombyte kläder inslaget i vattentäta plastpåsar. Det händer nämligen ibland att någon har otur och åker i, och då fungerar en fylld ryggsäck som flytväst. Eftersom isdubbar är obligatoriska, och många dessutom har en säkerhetslina att kasta till den nödställda, är det inte många minuter man brukar bli liggande i vattnet. Fort upp och på med nya torra kläder, sedan är det bara att åka vidare. Trots att turerna alltid sker på naturisar är det aldrig någon som drunknat vid gruppturer. Förutom ofrivilliga bad brukar olyckor vid gruppåkning begränsa sig till olika typer av snubbel- och falltillbud.

Vacker natur och mysiga pauser

Förutom härlig skridskoåkning innehåller en dagstur också en massa fina naturupplevelser. Turerna brukar gå förbi både natursköna områden och kulturella skatter som gamla slott och fornminnen. Ofta är ledarna kunniga och klarar både att läsa isar och berätta om sevärdheter. Efter några timmars skridskotur är det dags att fylla på med ny energi. Ledaren stannar gruppen vid något trevligt vindstilla ställe. Alla åkare tar sig snabbt upp på land, tar fram sittunderlägg av isolerande material och sätter på sig värmande extraplagg. Upp ur ryggsäckarna kommer kaffetermosar, smörgåspaket, bullar och godis. En del har väldigt aptitretande pick-nickar, andra nöjer sig med några bredda smörgåsar. Ännu mer skridskoåkning och någon mer rast fyller sedan dagen. Hur långt gruppen kommer beror på åkstyrka, isens beskaffenhet just den dagen och hur länge det är ljust. November-februari är dagsturerna kortare eftersom dagarna det blir mörkt tidigt. Mars-april är dagarna är längre och alla har hunnit få många skridskomil i benen. Så sent på säsongen kan de riktiga entusiasterna åka närmare 20 mil mellan Stockholm och Örebro, om det finns is förstås.

Trött, nöjd och lycklig

Väl framme vid dagens slutmål väntar en buss eller ett tåg på att ta svettiga, trötta och lyckliga åkare tillbaka till utgångsplatsen. Det kan vara klokt att hålla kvällen efter den första riktiga skridskoturen på naturisar öppen. En god middag, sedan somnar de flesta lyckliga och utmattade i soffan.


skridsko \| tillbehör \| säkerhet \| länkar \| tips \| priser \| kontakta oss\| start \| In English
Välkommen till långfärdsskridskoåkarnas paradis I mellersta Sverige är sporten långfärdsskridsko väldigt stor. Här är förhållandena optimala. Svenska långfärdsskridskoåkare kan oftast glädja sig åt en lång och snöfri vinter. Dessutom finns här tillgång till ett oändligt antal fina naturisar bara inom några mils resa från hemorten i t ex Stockholm. Här finns allt från små sjöar där isen lägger sig tidigt på säsongen, till stora sjöar som fryser senare på säsongen. Om väderförhållandena är gynnsamma lägger sig även havsisen i skärgården. Skridskosäsongen sträcker sig därför ofta från november till april. Så den största och viktigaste frågan för alla svenska åkare är: Var är isen är bäst just för dagen? För alla vill helst åka på perfekt glansis och med vinden i ryggen. Svaret på frågan hittar åkarna hos en rad föreningar som förmedlar isinformation per telefon och Internet. Föreningarna, t ex Stockholms Skridskoseglarklubb, Friskis & Svettis och Friluftsfrämjandet, ordnar också gruppturer. Guidade turer Att åka i grupp innebär en rad fördelar. Turen är planerad så att den bästa isen och vinden för dagen tas tillvara. Den som vill åka med ringer en telefonsvarare och får veta vilka turer som är aktuella och var samling sker. Det kan innebära att man t ex ska infinna sig på en tågstation där tåg avgår 08.35 eller vid en busshållplats där abonnerade bussar avgår 09.00. Det gäller att hitta till samlingsplatsen sedan är det bara att hänga med resten av dagen. Väl ute på isen delar åkarna in sig efter åkstyrka. Det gäller att känna efter om den egna dagsformen räcker för att klara en snabb grupp upp till sju mil samma dag, eller om det är bättre att åka tre till fem mil i en långsammare grupp. Om isen är lite knagglig eller har inslag av vrakis gäller det att kunna hålla balansen. God hjälp för både balans och ork ger ett par skidstavar eller ispikar. Njutningen blir störst om åkstyrkan räcker tills mörkret sänker sig över isen. För det är oftast först då som turerna avslutas. Tryggt att åka i grupp När man väl valt grupp och börjat åka kan man känna sig trygg. Längst fram åker en ledare med utbildning och erfarenhet. Alla som åker i gruppen har ryggsäck med midjerem, många har också grenrem. I ryggsäcken har alla ett helt ombyte kläder inslaget i vattentäta plastpåsar. Det händer nämligen ibland att någon har otur och åker i, och då fungerar en fylld ryggsäck som flytväst. Eftersom isdubbar är obligatoriska, och många dessutom har en säkerhetslina att kasta till den nödställda, är det inte många minuter man brukar bli liggande i vattnet. Fort upp och på med nya torra kläder, sedan är det bara att åka vidare. Trots att turerna alltid sker på naturisar är det aldrig någon som drunknat vid gruppturer. Förutom ofrivilliga bad brukar olyckor vid gruppåkning begränsa sig till olika typer av snubbel- och falltillbud. Vacker natur och mysiga pauser Förutom härlig skridskoåkning innehåller en dagstur också en massa fina naturupplevelser. Turerna brukar gå förbi både natursköna områden och kulturella skatter som gamla slott och fornminnen. Ofta är ledarna kunniga och klarar både att läsa isar och berätta om sevärdheter. Efter några timmars skridskotur är det dags att fylla på med ny energi. Ledaren stannar gruppen vid något trevligt vindstilla ställe. Alla åkare tar sig snabbt upp på land, tar fram sittunderlägg av isolerande material och sätter på sig värmande extraplagg. Upp ur ryggsäckarna kommer kaffetermosar, smörgåspaket, bullar och godis. En del har väldigt aptitretande pick-nickar, andra nöjer sig med några bredda smörgåsar. Ännu mer skridskoåkning och någon mer rast fyller sedan dagen. Hur långt gruppen kommer beror på åkstyrka, isens beskaffenhet just den dagen och hur länge det är ljust. November-februari är dagsturerna kortare eftersom dagarna det blir mörkt tidigt. Mars-april är dagarna är längre och alla har hunnit få många skridskomil i benen. Så sent på säsongen kan de riktiga entusiasterna åka närmare 20 mil mellan Stockholm och Örebro, om det finns is förstås. Trött, nöjd och lycklig Väl framme vid dagens slutmål väntar en buss eller ett tåg på att ta svettiga, trötta och lyckliga åkare tillbaka till utgångsplatsen. Det kan vara klokt att hålla kvällen efter den första riktiga skridskoturen på naturisar öppen. En god middag, sedan somnar de flesta lyckliga och utmattade i soffan.